Page 23 - Tönnersjo Plantskola
P. 23
Långsiktigt hållbara planteringar del av sin trädpopulation på grund av niet. Vi ser idag en större mångfald av
Idag rekommenderas att använda att man satsat allt för mycket på almen. träd och buskar i odling än för 10 år
E-plantor av de arter och sorter där Dessutom riskerar ännu fler arter att sedan och i denna utveckling har även
det är ett alternativ. Detta just för att inom en snar framtid drabbas, då många arbetet med selektion av nya E-plantor
säkerställa att man får ett genetiskt sjukdomar och insekter kan komma att hängt med.
pålitligt växtmaterial. Trots att det idag etablera sig i vårt land på grund av den
finns ett stort sortiment av E-plantor globala handeln med varor. Framtiden för E-plantarbetet
pågår ett fortsatt intensivt arbete med att Sedan 2009 har en stor del av utveck-
utvärdera och selektera fram nya arter Större mångfald i odlingar lingsarbetet för framtida E-plantor kon-
och sorter att blir nya framtida E-plantor. Eftersom vi på förhand inte kan veta centrerats till Sveriges lantbruksuniversi-
Bakgrunden är att behovet av ett stort vilka arter eller släkten av växter som tet i Alnarp där över 100 olika arter och
sortiment av pålitliga växter är av största kommer drabbas är det svårt att idag genotyper av buskar och träd idag finns
betydelse för att skapa långsiktigt håll- veta vilka som man skall undvika att an- utplanterade för utvärdering. Samman-
bara planteringar och grönmiljöer. vända respektive vilka som är långsiktigt lagt är det omkring fyra ha fält som har
säkra. Den främsta strategin man bör ta tagits i anspråk för att kunna tillåta en så
Mångfald till för att sprida och minimera riskerna stor bredd av olika träd och buskar som
Idag är det många av våra allra vanli- är att satsa på en så stor mångfald av möjligt. En stor andel av detta växtmate-
gaste träd- och buskarter som drabbas arter och släkten som möjligt. Detta stäl- rial har först studerats i sina respektive
av allvarliga sjukdomar och skadean- ler förstås stora krav på plantskolorna naturliga växtmiljöer för att där göra
grepp. Som exempel kan man nämna som måste kunna erbjuda en allt större en första utvärdering avseende deras
almsjukans härjningar i södra Sverige, mångfald av växter, vilket de verkligen kapacitet att utvecklas framgångsrikt i
där flera städer idag har förlorat en stor också har gjort det senaste decen- Sverige.
foto Johan Slagstedt Habitatstudier
En annan anledning till att påbörja selek-
tionsarbetet med naturstudier är att tidigt
identifiera arternas användningspotential.
Om till exempel en trädarts strategi i
naturen är att kunna hantera varma och
periodvis torra växtförhållanden kan den
vara intressant för hårdgjorda inner-
stadsmiljöer. Om trädet är bättre på att
hantera skugga och konkurrens från
andra träd så gör det förmodligen arten
mer lämpad att användas i uppvuxna
park- och trädgårdsmiljöer. Dessa
habitatstudier påskyndar på så sätt
selektionsarbetet då man tidigt kan se
växtmaterialets framtida användningspo-
tential och på så sätt kan ställa ytterliga-
re krav på exempelvis ett upprätt växtsätt
med genomgående stam ifall det är ett
träd som ska användas i gatumiljöer etc.
Henrik Sjöman
Lärare och forskare vid SLU Alnarp
samt vetenskaplig intendent
vid Göteborgs botaniska trädgård.
Tönnersjö Plantskola 23
